nypoesi 2/06

[01] [02] [03] [04] [05] [06] [07] [08] [09] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38]

 

[De senaste fyra åren har de två franska regeringar som avlöst varandra berikat den politiska rotvälskan avsevärt.]

(Baragouin m 2. rotvälska, obegripligt pladder, där allt verkar kvitta lika; har förmodligen från och med 1500-talet refererat till det bretonska talspråket där bara = bröd och gwin = vin (bretonska baslivsmedel på franska värdshus under den perioden). Bretonerna, som man tänker sig som fattiga olycksfåglar, har förmodligen aldrig utläst något annat i en bit bröd än brist på bröd, och i vin annat än glasets botten.)

Litteraturen vältrar sig också i lockelsen att säga allt. Enligt denna ytterst samtida logik (logique f., paradox som inte längre överraskar, absurt grepp som urholkats),  har le discours, meningen med det som sägs, försvunnit ur de flesta böcker. En bok utan discours är en bok à propos, där författaren inte har något att säga, säger man i Frankrike (en propos är den orörliga och avgränsade motsvarigheten till discours). Propos och discours har ingen pluralform på franska, men medan le discours ofta är något enastående delas en propos ofta av många.